| |

När det är som mörkast bryter ljuset igenom.
Välkommen till kyrkorna
De flesta
vägkyrkor har sina dörrar öppna igen nästa sommar.
Det finns några som är öppna hela året:
Norge, Sør- og NordHålogaland bispedømme
Bodø, Rønvik kirke
Sandnessjøen kirke
Finnsnes kirke
Hammerfest kirke
Karasjok kirke
Svalbard kirke
Tranøy kirke
Tromsdalen kirke – ”Ishavskatedralen”
Vardø kirke
Sverige, Luleå stift
Malå kyrka
Finland, Uleåborgs stift
Enare, Pielpajärvi ödemarkskyrka
Saariselkä, S:t Paulus kapell
Också vintertid är du varmt välkommen till gudstjänster
och andra tillfällen för att uppleva helighet och gemenskap
i de olika kyrkorummen. Sök gärna mera information på
församlingarnas hemsidor.
Månadens kyrka

Tromsdalen kirke – Ishavskatedralen
Vinteråpent: 16.9.–14.5 kl. 16–18
Ishavskatedralen er byens kjennemerke, inspirert av nordnorsk tro og natur.
Altertavlen: Glassmaleriet er rikt på symboler. Kunstneren Victor
Sparre.
Läs mer

Per Oskar Kjølaas
Nord-Hålogaland biskop
Andakt
Mitt hjärta tänker på ditt ord: ”Sök mitt
ansikte!”
Ja, ditt ansikte, Herre, söker jag, dölj inte ditt ansikte för
mig.
Psaltaren 27:8
Att resa är att passera gränser. Vissa gränser
är öppna, andra är stängda. Såna är vi
människor, vi öppnar och stänger och sätter gränser.
Men sådan är inte tron. Den öppnar gränser. Den förnimmer
Skaparens närvaro överallt. Hans skaparverk är en helhet.
Läs mer
|
Kyrkoåret
Jul
Under julen firar vi att Gud blev människa.

Det medeltida altarskåpet i Hadsel kyrka, Norge
God jul från Finland!
Berättelsen om Jesusbarnets födelse är så
bekant för oss att det år för år kan bli allt svårare
att upptäcka någonting nytt i den. Men egentligen är det
väl inte nyupptäckter som är det primära med julen,
utan igenkännandet.
Jag tror att julevangeliet förmår tala till oss och beröra
oss just därför att vi känner igen någonting djupt
mänskligt i händelserna. Bakgrunden är egentligen lika
viktig som själva födelsen. Den berättar om människans
utsatthet och längtan efter ljus i mörkret. Den här längtan
är i högsta grad aktuell i år då framtidsprognoserna
inger stor oro.
Det råder en stämning av utsatthet och maktlöshet över
skildringen i Lukasevangeliet. Kejsaren befaller och det unga paret måste
lyda. Vid ankomsten till Betlehem finns det inte rum för dem. Den
unga modern måste föda långt borta från hem och
familj. Mörkret vilar över bygden.
Mitt i allt detta föds Guds son till världen. Hoppet tänds,
stjärnan lyser och änglarna sjunger om fred på jorden
och en kommande räddning genom gudabarnet. Livet blir emellertid
ingen rak och enkel segermarsch för Jesus. Snart tvingas familjen
fly, och också på höjden av sin framgång framstår
Jesus snarast som en förlorare: övergiven, hånad och dödad.
Vad säger den här berättelsen om vårt liv? Den inbjuder
oss att erkänna vår egen utsatthet och vilsenhet. Den lockar
oss att längta efter och be om att Guds under skulle kunna födas
också i vår verklighet, så att vi likt herdarna kunde
få se hur Guds kärlek får synlig gestalt.
...
Den riktning som julen öppnar är den samma. Den pekar på
vårt behov av Guds hjälp i våra liv, och den utlovar
befrielse, glädje och frid i både hjärta och hem. När
det här får ske inser vi att julevangeliet inte bara är
en berättelse om en svunnen tid, utan ett vittnesbörd om hur
Gud griper in i vår värld.
Jag vill önska en välsignad, glad och hoppfull
jul!
Björn Vikström, biskop
Borgå stift, Finland
|