| |
Lyset tiltar i styrke jo mørkere det blir ute og jo nærmere
vi kommer
det store lyset: Kristus som fødes i en stall.
Velkommen til kirkene
De fleste
veikirkene er åpne igjen neste sommer. Det finnes noen kirker som
har faste åpningstider utenom sommertiden:
Norge, Sør- og NordHålogaland bispedømme
Bodø, Rønvik kirke
Sandnessjøen kirke
Finnsnes kirke
Hammerfest kirke
Karasjok kirke
Svalbard kirke
Tranøy kirke
Tromsdalen kirke – ”Ishavskatedralen”
Vardø kirke
Sverige, Luleå stift
Malå kyrka
Finland, Uleåborgs stift
Enare, Pielpajärvi ödemarkskyrka
Saariselkä, S:t Paulus kapell
Hele året er alle velkomne til gudstjenester og andre arrangementer
i kirkene. Bruk lenkene til kirkenes hjemmesider for å finne ut
mer
om hva som foregår.
Månedens kirke
Tromsdalen kirke – Ishavskatedralen
Vinteråpent: 16.9.–14.5 kl. 16–18
Ishavskatedralen er byens kjennemerke, inspirert av nordnorsk tro og natur.
Altertavlen: Glassmaleriet er rikt på symboler. Kunstneren Victor
Sparre.
Les mer
Per Oskar Kjølaas
Nord-Hålogaland biskop
Andakt
Jeg minnes at du har sagt: ”Dere skal søke til mitt åsyn!”
Herre, nå søker jeg ditt åsyn. (Sal 27:8)
Å reise er å krysse grenser. Noen grenser
er åpne, andre stengt.
Slik er vi mennesker; vi åpner og stenger og setter grenser. Men
slik er ikke troen. Den åpner grenser. For den fornemmer Skaperens
nærvær overalt. Hans skaperverk er en helhet.
Les mer
|
Kirkeåret
Jul
Jesu fødsel feires. Da peker kirkeårets bibeltekster på
hva det vil si at Gud ble menneske gjennom sin Sønn.
Alterskapet i Hadsel kirke
fra middelalderen, er datert til 1520. I midten står jomfru Maria
med Jesusbarnet på armen.
God jul från Finland!
Berättelsen om Jesusbarnets födelse är så bekant
för oss att det år för år kan bli allt svårare
att upptäcka någonting nytt i den. Men egentligen är det
väl inte nyupptäckter som är det primära med julen,
utan igenkännandet.
Jag tror att julevangeliet förmår tala till oss och beröra
oss just därför att vi känner igen någonting djupt
mänskligt i händelserna. Bakgrunden är egentligen lika
viktig som själva födelsen. Den berättar om människans
utsatthet och längtan efter ljus i mörkret. Den här längtan
är i högsta grad aktuell i år då framtidsprognoserna
inger stor oro.
Det råder en stämning av utsatthet och maktlöshet över
skildringen i Lukasevangeliet. Kejsaren befaller och det unga paret måste
lyda. Vid ankomsten till Betlehem finns det inte rum för dem. Den
unga modern måste föda långt borta från hem och
familj. Mörkret vilar över bygden.
Mitt i allt detta föds Guds son till världen. Hoppet tänds,
stjärnan lyser och änglarna sjunger om fred på jorden
och en kommande räddning genom gudabarnet. Livet blir emellertid
ingen rak och enkel segermarsch för Jesus. Snart tvingas familjen
fly, och också på höjden av sin framgång framstår
Jesus snarast som en förlorare: övergiven, hånad och dödad.
Vad säger den här berättelsen om vårt liv? Den inbjuder
oss att erkänna vår egen utsatthet och vilsenhet. Den lockar
oss att längta efter och be om att Guds under skulle kunna födas
också i vår verklighet, så att vi likt herdarna kunde
få se hur Guds kärlek får synlig gestalt.
...
Den riktning som julen öppnar är den samma. Den pekar på
vårt behov av Guds hjälp i våra liv, och den utlovar
befrielse, glädje och frid i både hjärta och hem. När
det här får ske inser vi att julevangeliet inte bara är
en berättelse om en svunnen tid, utan ett vittnesbörd om hur
Gud griper in i vår värld.
Jag vill önska en välsignad, glad och hoppfull
jul!
Björn Vikström, biskop
Borgå stift, Finland
|
